DOGBASE – Avelsvärdering för Wachtelhund

Inledning

Sedan 2011 är alla registrerade wachtelhundar födda i Sverige åter med i DOGBASE. DOGBASE är ett dataprogram som bl.a. räknar ut avelsvärden med BLUP-metoden. Programmet används främst för avelsplanering och uppföljning av avelprogram. BLUP-metoden innebär att man räknar fram ett index-värde för olika egenskaper som är viktiga i aveln. Detta avelsvärde är ett mer tillförlitlig och träffsäkert värde än bedömningen av den enskilda individen. Man använder all tillgänglig information från t.ex. förfäder, syskon, avlägsna släktingar och avkommor för att räkna fram avelsvärdet.

För wachtelhundsrasen är det sex egenskaper som för tillfället anses vara av större vikt och har därför valts ut. Dessa är: Höftledsdysplasi, Näsa, Spårskall, Spårvilja, Skogsarbete och Skottfasthet. Dessa sex egenskaper kan man sedan studera i DOGBASE för varje enskild individ.

Avelsvärde

För att kunna tolka dessa avelsvärden måste man först förstå grunderna om BLUP-index.  Avelsvärdet beskriver vilken påverkan en individs gener har på en specifik egenskap när dessa kombineras med en annan individs gener vid genomsnittliga omvärldsförhållanden. Denna beskrivning ger oss förutsättningarna för hur vi ska använda DOGBASE på bästa sätt. Ett par saker är värda att ta upp i sammanhanget:

  1. Avelsvärdet beskriver primärt inte kvalité, alltså bättre eller sämre. Det beror helt och hållet på den egenskap man studerar. För HD t.ex. är ett lägre värde att föredra och för skottfasthet är önskat avelsvärde ett högt värde.
  2. Avelsvärdet är definierat som genernas påverkan när dessa är kombinerade med en annan individs gener. Det är alltså inte de enskilda individernas avelsvärden som är intressanta utan vad som händer när man kombinerar olika gener. Det som är av störst intresse är vad som kommer i nästa generation!
  3. Omvärldsförhållanden kan vara allt från uppväxtförhållanden, provbetingelser, dagsform, förberedelse, bedömning etc. Detta måste man väga in när man studerar delvis åtskilda populationer i DOGBASE. Det är dock eftersträvansvärt att försöka återskapa så lika förhållanden som möjligt.

Hur får man fram värdet?

Utan statistiska hjälpmedel eller uppföljning av jaktprov är det i praktiken mycket svårt att identifiera genotypen och säkert skatta utfallet av genernas påverkan vid en parning. Det man studerar vid jaktprov och i den praktiska jakten är fenotypen. Fenotypen är genpåverkan i kombination med t.ex. uppväxt, prägling, utbildning, erfarenhet, förarens skicklighet etc. Skulle man likställa en hunds jaktprovsresultat med dess genotyp begår man ett stort fel.

Eftersom genpåverkan hos en individ självklart påverkar dess prestation/resultat är naturligtvis egna resultat informativa. Då generna är nedärvda från föräldradjuren, till hälften vardera, är det också betydelsefullt att ta med föräldradjurens prestation/resultat i beräkningen. Föräldradjuren nedärver ju också sina gener till syskon och halvsyskon och därför tar man också med dessa i beräkningarna. Den största påverkan är hur generna påverkat avkomman (om individen gått i avel); över genomsnittet, genomsnittligt eller sämre än genomsnittet?

Ovan betyder att alla släktingar som har en del av ”arvet” gemensamt med en specifik individ också är informativ för den individens avelsvärde. Föräldradjuren har ett släktskap på 0,50 till sin avkomma vardera. Helsyskon har 0,50 i släktskapsgrad. Mor- och farföräldrar har 0,25 släktskapsgrad, halvsyskon likaså. Avkommor har 50 % av generna var från sina föräldrar och därför har avkomma en släktskapsgrad också på 0,50. Därav ger det att mer avlägsna släktingar med en lägre släktskapsgrad har mindre informationstyngd. Nära släktingars resultat påverkar i större utsträckning. Då en invid är släkt med sig själv med 100% är naturligtvis dess egna prestation/resultat viktig.

Utan närmare vetskap om beräkningstekniker och algoritmer som används så kan man fastställa att efter att all information kombinerats i beräkningarna så har informationen från släktingar en större påverkan på avelsvärdet än individens egna resultat. Även då mindre information från släktingar föreligger kommer ändå den samlade informationen från avlägsna släktingar ge uttryck för ett representativt avelsvärde.

Man kommer aldrig få så mycket information att man får fram ett 100%-igt säkert avelsvärde. Det är därför man talar om skattningar av avelsvärdet. Genom föräldradjurens avelsvärden får man en föraning om den genomsnittliga genpåverkan på avkomman från föräldrarna. Man måste också beakta den genetiska variationen, vilken innebär att variationen i generna mellan föräldradjur kan ge väldigt olika helsyskon.

Det relativa avelsvärdet (100)

För att förenkla har man utformat avelsvärdet så att talet 100 representerar rasgenomsnittet. Ett lägre värde t.ex. 80 betyder i praktiken att egenskapen försvagas och ett värde på 130 betyder att egenskapen förstärks.

Detta måste dock avvägas mot den population från vilken individen härstammar och under vilka omvärldsförhållanden hunden levt (och provats). BLUP-metoden kompenserar för systematiska miljöeffekter men inte effekterna av felaktiga eller skillnader i framförallt bedömningarna. BLUP-index påverkas inte av startfrekvens. Säkerheten, eller tillförlitligheten/exaktheten, på värdet beskrivs istället i det som kallas PEV (Prediction Error Variance) och är skilt från avelsvärdet.

DOGBASE i Sverige (SWK)

Hur tolkar man siffrorna i DOGBASE? Kan vi använda dessa förnuftigt? Är det dessutom någon skillnad i avelsvärden mellan t.ex. Tyskland och Sverige som vi bör känna till? Alltså, kan vi jämföra de svenska och tyska hundarna?

Till att börja med är de svenskregistrerade hundarnas avelsvärden för egenskaperna Näsa, Spårvilja och Skogsarbete betydligt lägre än genomsnittsvärdet 100 [se tabell 1]. Orsakerna är flera.

I.            För det första, hundar ur ”svenska linjer” presterar sämre på jaktproven (UKL/ÖKL) [Bild 1].

II.            För det andra så skiljer bedömningen beroende på i vilket land hundarna startar på jaktprov (påvisat genom analyser av referenspopulation).

Skogssök Sverige vs Tyskland

Bild 1. Resultat för svenskfödda hundar provade i Sverige åren 2009-2011
fördelat efter andel tyskt/svenskt-blod i 3 generationer.

Härav följer att skillnaden i ”omvärldsfaktorer” ger svenska hundar ca 17 indexpunkter på minuskontot vad gäller skogsarbetet och ca 7 indexpunkter på näsa och spårvilja.

Detta betyder i praktiken att det är nedan [tabell 1] som är vår (SWK´s) måttstock för genomsnittliga avelsvärden eller BLUP-index för de flesta svenskregistrerade hundar.

För att normalisera, eller korrigera, de enskilda hundarnas BLUP-index ska man alltså plussa avelsvärdet med ca 7 enheter för Näsa och Spårvilja samt för Skogsarbetet (stöbern) ska man plussa på avelsvärdet med ca 17 enheter.  Då blir dessa mer jämförbara med det relativa rasgenomsnittsvärdet på 100.

Tabell 1. Normaliserade värden avseende medelvärden för BLUP-index svenskregistrerade hundar åren 2000-2010.

Näsa Spårvilja Skogsarbete
93 91 92

 

Nuläget i Sverige (RAS) och Avelsvärden

Rasklubbens långsiktiga mål är att bibehålla wachtelhundrasens specifika karaktär och jaktliga egenskaper som mångsidig jaktbrukshund med god mentalitet, samt att förbättra den funktionella hälsan.

De specifika jaktliga anlag som utmärker wachtelhunden – goda drevegenskaper, spårvillighet och spårsäkerhet, goda sökegenskaper, apporteringsförmåga på land och i vatten samt rovviltskärpa, ska bevaras och vidareutvecklas.  Wachtelhunden ska även i framtiden vara en ras med intresse av att jaga allt förekommande vilt, främst i skogsmark. Bedömning av hundens funktion sker vid jaktprov på klasserna unghundsklass, nybörjarklass, öppenklass och skogsprov, vid vildsvinsprov samt vid eftersöksprov.

Ovan två stycken är tagna ur vårt RAS-dokument. Med DOGBASE har vi fått ett verktyg för att effektivisera arbetet med detta. SWK kommer att utarbeta olika policyer, regler och rekommendationer och därför är det viktigt att förstå vad nuvarande status är för den svenska populationen gällande medelvärden. Nedan tabell [tabell 2] visar medelvärden för hundar kopplade till den svenska populationen. OBS! Kom ihåg att lägga på ca 7 BLUP-enheter på näsa och spårvilja samt ca 17 BLUP-enheter på skogsarbetet för att kunna jämföra svenskfödda och svenskprovade individer eller planerad parningar.

Tabell 2 Medelvärden för svenskregistrerade hundar senaste 10 åren.

HD Näsa Spårskall Spårvilja Skogsarbete Skottfasthet
87 86 100 84 75 102.5

 

Variation och Standardavvikelse

Men siffrorna ovan säger ingenting om hur högt eller lågt ett avelsvärde egentligen är. För att förstå detta måste vi känna till variationen i avelsvärdena ser ut. BLUP-index är normalfördelade, detta innebär att BLUP-index ofta antar värden som ligger nära medelvärdet och mycket sällan värden som har en stor avvikelse. Därför påminner normalfördelningen om en kulle eller en klocka och i engelskan används ofta beteckningen bell curve.

Normalfördelningen

Bild 2. Normalfördelningen.

Man måste även känna till och förstå standardavvikelse då de olika intervallen i klockkurvan delas in efter hur många standardavvikelser vi är från medelvärdet. Följande gäller angående normalfördelade värden:

  • 68,2% befinner sig inom medelvärdet ± 1 standardavvikelse.
  • 95,4% befinner sig inom medelvärdet ± 2 standardavvikelser.

Appendix 1 visar diagram på fördelningen och variationen för de olika egenskaperna. I dessa diagram finns också medelvärdet och standardavvikelsen angivet. Nedan figur [Bild 2]visar fördelningen av blup-index för skogsarbete, svenskregistrerade hundar 2000-2010. Utfallet följer normalfördelningen bra och man ser tydligt skillnaden mot fördelningen av poängen på skogsarbete på UKL [Bild 3]. De två bilderna åskådliggör tydligt fördelarna med BLUP-metoden för kvantitativa egenskaper!

Skogsarbete BLUP fördelning

Bild 3. Fördelning av BLUP-index för Skogsarbete svenska populationen.

Sökpoäng fördelning

Bild 4. Fördelning av poäng på Skogsarbete UKL.

 

Fredrik Andersson, Härnö Gård 2012-07-10

Rekommenderad vidare läsning

http://www.skk.se/Global/Dokument/Uppfodning/ovrigt/Genetik-hss3-2007.pdf

http://www.skk.se/Global/Dokument/Uppfodning/ovrigt/Inavel-hss4-2007

http://www.skk.se/Global/Dokument/Uppfodning/ovrigt/Information-om-index-for-hd-och-ed.pdf

http://www.skk.se/Global/Dokument/Uppfodning/Broschyrer/Index-for-HD-och-ED-fragor-och-svar.pdf

Trackbacks

  1. […] verktyg har vi för objektiv bedömning/värdering av våra hundar? Jaktproven, analyser och DOGBASE är svaret idag! Uppfödarens egna granskning av sina avelsdjur är sällan alltför kritisk och ska […]

  2. […] om Parningen: Aktuella Blup-index för parningen är 93-129-105-124-122-108 (HD-Näsa-Spårskall-Spårvilja-Sök-Skott). Länk till […]

Speak Your Mind

*