Grundläggande Genetik!

gene1Är kunskap om genetik (vetenskapen om hur egenskaper ärvs) nödvändig för uppfödare, valpköpare eller oss hundförare? Nja, till viss del för de olika grupperna skulle jag vilja säga. Det är givetvis av största betydelse att de avelsfunktionärer i vår organisation som arbetar med våra avelsprogram har en relativt djup förståelse inom området. Våra uppfödare behöver kanske inte ha ingående kunskaper om kromosomer, DNA och molekylär genetik MEN jag tror att man måste ha någon form av förståelse för nedärvningsmodeller, ärftlighet och vikten av urval på genetiska grunder! Valpköpare behöver förstå vad de olika riktlinjerna, avelskraven och diverse policys betyder för avkomman och den påverkan detta har på prestation i jakten.

Nedan länk ger en ”crash course” i genetikens grunder. Per Jensen, professor i etologi är definitivt ett namn man ska lägga på minnet i hundsammanhang! ca 02:35 – 11:00…

http://www.ur.se/Produkter/168645-UR-Samtiden-Att-skapa-en-hund-Epigenetik-mellan-arv-och-miljo#start=155&stop=720

På SKK:s hemsida kan man hitta denna skrift som ger en bra introduktion i ämnet… Allt du vill veta om Genetik – SKK

Det finns några begrepp som är viktiga att förstå i sammanhang då vi talar om hur beteende eller egenskaper nedärvs. Dessa begrepp förekommer också frekvent i wachtelhundsvärlden.

  • Polygen nedärvning – egenskaper som styrs av flera gener i samverkan. Det sammanlagda resultatet ger en viss nivå av egenskapen som till exempel höftledernas utformning eller mod/dådkraft
  • Kvantitativa egenskaper – egenskaper som kan uttryckas eller mätas i kvantiteter i en kontinuerlig skala, t ex storlek, drevlängd och söktid. kvantitativa egenskaper beror ofta på ett samspel mellan flera gener (se Polygen nedärvning) och till viss del miljöfaktorer
  • Gen – arvsanlag. en gen utgör ett avgränsat avsnitt av dna-molekylen det har uppskattats att arvsmassan hos ett däggdjur som hund och människa innehåller drygt 20 000 proteinkodande gener
  • Anlagsbärare – en individ som bär en specifik genvariant, till exempel en sjukdomsgen. om två anlagsbärare för en recessiv sjukdom paras kan avkomman få dubbla kopior av genen och utveckla sjukdomen
  • Avelsvärde eller Avelsindex – en mått som används för att uppskatta värdet av en individs anlag för en viss egenskap. avelsvärde beräknas utifrån avkommans och/eller föräldradjurens egenskaper.
  • BLUP– förkortning för ”Best linear Unbiased Prediction”. BLUP används för att så objektivt som möjligt uppskatta avelsvärdet hos en individ genom en sammanvägd bedömning av släktingars egenskaper. Resultatet ger en indikation för vad man kan förvänta sig för egenskaper hos avkomman
  • Genotyp – används för att beskriva vilka varianter (alleler) som en individ har av en enskild gen. till exempel kan en individ vara homozygot och ha genotypen aa eller AA. en heterozygot individ har i det fallet genotypen Aa. d v s genotypen är individens genuppsättning
  • Fenotyp – en individs egenskap så som pälsfärg eller sjukdom. Fenotypen är resultatet av både arvet (genotypen) och miljön
  • Inavel – avel som bedrivs mellan närbesläktade individer. inavel medför att avkomman får flera homozygota genpar för såväl önskade som oönskade egenskaper. inavel medför att avkomman får ett stort antal gener med samma allel (homozygoter). negativa effekter av inavel (inavelsdepression) är minskad fitness som bland annat tar sig i uttryck i ökad risk för ärftliga sjukdomar och infektionssjukdomar, kortare förväntad livslängd och minskad kullstorlek
  • Inavelsökning – en förutsättning för en hållbar utveckling inom hundraserna är att inavelsökningen hålls på en rimlig nivå. sedd över fem generationer bör inavelsökningen i en ras understiga 2,5% vilket ger en stegring på 0,5% per generation
  • Kvalitativa egenskaper – egenskaper som ofta har en enkel arvsgång styrd av en eller ett fåtal gener. antingen uppvisar individen egenskapen eller också inte. exempel är många pälsfärger och ögonsjukdomen prcd-Pra

Speak Your Mind

*