SWK Avelskonferens – Stora Genombrott för Avel/Selektion av Wachtelhund?

Samband Drevtid SP vs BLUPÅrets avelskonferens av SWK var både välbesökt och intressant! Temat var Jaktprovens betydelse, arvbarhet och värdering av jaktliga anlag. SWK hade bjudit in Kjell Andersson från SKK Avelskommitte och Svenska Dreverklubben. Kjell har en bakgrund som genetiker vid SLU. Han höll två föredrag; analys av drevprov för drever samt population och avelsstruktur. Den senare innehöll mycket intressanta punkter om wachtelhunden som ras specifikt om bl.a. inavel, effektiv population, arvbarheter etc.

Själv hade jag tyvärr inte möjlighet att medverka då jag var i Tyskland och parade Kora (Hedwig vom Wildererstein). Men jag hade gjort en presentation om sambanden mellan unghundsklassproven och skogsproven, både vad gäller poäng och blup-index. En annan funktionär fick istället presentera detta.

Vad sades då egentligen och vilka slutsatser ska vi dra? Jag gör ett försök att i punktform sammanfatta viktiga bitar.

  • Sambanden mellan hundarnas prestation i UKL och sedan i delmomenten Sök och Drevtid är betydande!
    • Starkast samband är mellan Blup-index och ”motsvarande” del-poäng i Skogsprovet.
    • Söket i Skogsprovet består till stor del av och har ett starkt samband med Näsan på UKL.
    • Lika starkt är Sök vs. Sök. 50%-50% är kanske fördelningen mellan Näsa och Sök!
    • Sambanden mellan Spårvilja och Drevtid är också betydande. Blup-index starkast!
    • Även blup-index på Skott har ett tydligt linjärt samband med prestationen på Skogsprovet.
    • Givetvis är variationen och miljöfaktorer, som alltid, att ta i beaktande (dock korrigerar Blup-metoden tydligt för detta!)Samband Sök SP vs BLUP STÖ
  • Arvbarheterna på drevproven för drivande hundar är mycket låga, mycket lägre än arvbarheterna för våra UKL som i en jämförelse är skyhöga!
    • Kjell Andersson poängterade dock att även mycket låga arvbarheter kan användas för selektion!
    • Arvbarheterna för wachtelhund är medelhöga för sök, spårskall, vattenarbete och något lägre för skott, näsa, spårvilja.
      • Alla egenskaper och beteenden vi mäter är således ärftliga och slumpen har mycket liten betydelse!
      • Arvbarhet, som inte ska blandas ihop med ärftlighet, är dock en matematisk konstruktion och storleken på denna  eror på bl.a. att wachtelhunden som ras har avlats hårt på vissa egenskaper och att populationen därmed har i stort samma varianter av gener som är viktiga för dessa egenskaper. Detta innebär att variationen blir mindre och det är just variationen man räknar matematiskt på i arvbarheterna.
      • Delvis är det också våra mätmetoder och miljöfaktorer som påverkar storleken/säkerheten på arvbarheterna.
      • Samband Sök SP vs UKL Poäng
  • Genomsnittlig inavelsgrad för wachtelhund är ca 1,5% och effektiv populationsstorlek 167.
    • SKK rekommenderar att raser inte överskrider 2,5 % inavelsgrad i genomsnitt (med säkerhetsmarginal?).
    • En stor risk som i längden kan medföra brist på genetisk variation är överanvändning av enskilda hanar i aveln (matadoravel).
      • Tumregel: Ingen hanhund bör få mer än 5% av de valpar som föds under hans aktiva tid.
      • En absolut regel är också att aldrig avla på sjuka individer eller anlagsbärare av allvarlig sjukdom i aveln.

Slutsatser och Diskussion

Samband S-Tecken vs BLUP STÖDet är tydligt att vårt UKL med avelsvärderingen (blup-index) är ett mycket starkt verktyg för effektiv selektion av avelsdjur gällande grundläggande jaktliga egenskaper. UKL har helt enkelt både betydande arvbarheter och relevans för prestation senare i livet. Det är tydligt att det är genom att selektera på olika egenskaper i UKL man fått fram och bevarat wachtelhundens särart (likartade genfrekvenser och ibland kanske unika arvsanlag).

Skogsprovet är mer likt ett drevprov, med mycket låga arvbarheter, och lämpar sig klart sämre för selektion av grundläggande jaktliga egenskaper. Däremot anser jag att ÖKL, skogsprovet och vildsvinsprovet har en stark roll som kontroll av jaktlig prestation och brukbarhet. Som selektionsverktyg för skärpa och mod på vildsvin är de essentiella. Tyvärr saknar vi ett rent skärpeprov.

Samband S-Tecken vs BLUP SCHProblemet med skogsarbetet i ÖKL och skogsprovet är att miljöfaktorer spelar en för stor roll för vilket betyg/poäng hunden kommer få och att flera olika egenskaper mäts i ett delbetyg. Värdet av provet som urvalsinstrument för aveln minskar eller försvinner helt om diametralt olika egenskaper ges samma betyg! Näsa och Sök i UKL har i princip inget samband, men i skogsprovet och ÖKL bakas de ihop i en poäng, hur selekterar man då? Risken är ju uppenbar att man gör som man gjort med de drivande raserna dvs. selekterat slumpvis på båda och fått fram självständiga och långdrivande hundar. Självständighet vill vi ju ha, till viss del dock, men långdrivande wachtelhundar ska vi nog passa oss för. Dessutom vill vi att hunden ska jaga med oss och inte tar upp eller jagar i nästa socken vilket är ett känt fenomen med de svenska drivande raserna. ”Köp en drever och lär känna din kommun” är ett uttryck jag ofta hört.

Optimalt tror jag är att kombinera olika prov/index och ge dessa olika värde för de egenskaper eller prestation man vill selektera för. Ett flexibelt provsystem där man kan kompensera för ett misslyckat prov med en annan provklass och sedan använda blup-index för att korrigera för detta anser jag vara bästa och effektivaste lösningen.

Vi står vid grönt ljus, men inget händer!? Ska vi vänta på att hela stolpen ska bli grön eller!!! 😉

Speak Your Mind

*