Domesticeringens krafter…

Hunden är som bekant ingen varg, långt ifrån faktiskt. När vi gjorde hunden till vår bästa vän satte vi komplexa genetiska krafter i rörelse som ofta går stick i stäv med en genotyp vi önskar i den praktiska jakten. Det krävs rejäla ansträngningar av oss att behålla vissa egenskaper som vi ofta ser snabbt försvinna. Vi har undrat varför dessa egenskaper är så svåra att behålla och ännu svårare att förbättra/förstärka. Idag har forskningen lagt de första pusselbitarna i domesticeringens genetiska effekter och vi har börjat förstå varför avel faktiskt inte är så enkelt på den tämjda vargen…

Kora_GrävlingGenom domesticeringen och den evolutionära processen har vi människor fullständigt förändrat vargen och skapat ett helt artskilt djurslag. Nja, kanske att ta i lite men hunden har faktiskt väldigt få likheter med vargen beteendemässigt och man kan bara ana ursprungliga vargbeteenden. Människans selektion har gett hunden en annan genetik vilket gör den mera barnslig, alltså mindre vuxen än en varg. Detta medför att vuxna hundar generellt är mer lekfulla, har större behov av omvårdnad, är mindre självständigasämre förmåga att döda jaktbyten och är mindre medvetna om sociala statusspel i grupper. Dessutom är hunden genetiskt betingad att bättre knyta an och förstå människor än vargen. Vi har alltså gjort om vargen fullständigt till en barnslig variant med gener bättre lämpade för samarbete med människan än med egna artfränder.

Avel på wachtelhundar med medelmåttiga/låga avelsvärden och med ej bevisade mycket bra jaktliga egenskaper ger generellt sett skräp! Selektion sker alltid på domesticeringens effekter när vi avlar på hundar som samarbetar/går att hantera/enkla i vardagen o.s.v. Länkar 1  2  Om vi alltså skulle avla helt slumpmässigt skulle wachtelhunden på sikt sannolikt bli en osjälvständig, oskarp, ömkansvärd liten gulleplutt! Givetvis skulle det finnas uppfödare som avlade på självständighet och ”vuxna” egenskaper som oräddhet, skärpa, hårdhet och robusthet. Men som vi sett ”försämras” hundarnas mentalitet när människan avlar på enkelhet, förighet och vänskap. Dessutom känner vi väl till hur uppfödare ser mellan fingrarna på just sina egna avelsdjurs fel och brister… Ibland blundar t.o.m. vissa uppfödare för bristande kvalité när pengar kommer in i bilden…

Objektivitet, meter, minuter och prestation är de enda verktygen våra valpköpare har för att granska och skärskåda våra uppfödares subjektiva bild av dennes avelsdjur (om man nu inte jagar tillsammans eller kräver att få göra detta – men även valpköparens bild är ju subjektiv och två fel gör ju inte ett rätt). Det är också de enda verktygen vi kan använda oss av för att kvalitetssäkra aveln. Om det är framsteg vi behöver göra är det inte genom det gamla sättet att tänka som vi löser problemen.

”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka. – Albert Einstein”.

Blup-index någon? Prestationskrav i högre klasser? Praktiskt eftersöksprov? Ändamålsenliga jaktprovsregler som harmoniserar med avelskraven? Är det inte dags snart…

Trackbacks

  1. […] injagning att dämpa drevtider och självständighet. Det omvända är en omöjlighet. Dessutom verkar starka krafter på våra domesticerade hundar vars effekter måste hindras genom att hundarna får den användning som är tänkt och sedan […]

Speak Your Mind

*