Tyska hundar ÄR bättre!

Varför är det så då? ..kanske någon skeptiker undrar. Jo det ska svara på! Men först lite fakta! På det rena anlagsprovet presterar tyskt blod betydligt bättre! Se bild 1 & 2 nedan.

Avelsvärdering Wachtelhund

Bild 1. Ju mer tyskt blod desto mer frimodiga och bättre sök!

Avelsvärdering Wachtelhund_2

Bild 2. Samma linjära förhållanden för vilja och näsa!

Varför är dom bättre?

Den enkla förklaringen är att selektionen fungerar bättre i Tyskland! Alltså selektionen på jaktstarkare hundar generellt. Jag tror detta beror på främst tre saker:

  1. Tydligare provsystem som skiljer de verkligen bra hundarna från dom medelgoda och dåliga
  2. Mer fokus på vad hundarna presterar i praktisk jakt
  3. Tydligare målbild

Jaktproven formar rastypen och är en vägledning! Det betyder inte att den bästa provhunden är den bästa avelshunden. Men å andra sidan är knappast den sämsta provhunden den bästa avelshunden. Rent statistiskt är det ändå så att en 1:a pris hund högst sannolikt är en bättre nedärvare än en 2:a pris hund för de egenskaper på vilka prestationen bygger. Med hjälp av t.ex. avelsvärdering eller ingående resultats-studier för släktingar får man ytterligare säkrare underlag i selektionen.

De stora gemensamhetsjakterna på kontinenten där många hundförare och uppfödare jagar tillsammans ger mycket information om de enskilda hundindividerna. Efter ett tag brukar det framgå vilka hundar det är som presterar på topp dag efter dag, blir skadade av vildsvinen, tar skadat vilt etc. Alltså sådant som man inte direkt ser på jaktproven. Det skapas också ett socialt tryck på uppfödarna och det är långt från överallt där det är accepterat att avla på ok provhundar som t.ex. inte jagar vildsvin skarpt, närgånget och modigt.

Man är tydligare i Tyskland vad en wachtelhund ska prestera! Den ska släppt från passet självständigt och effektivt söka av en större tätning och uthålligt jaga funnet vilt ut ur såten. I Tyskland jagar man stort så det är ju inga hobbar man pratar om. Uwe Ickler (kennel Weidelsburg) skriver uttryckligen att det önskvärda är hunden som avbryter jakten efter 30-60 minuter för att återvända till föraren för att därefter åter söka efter nytt vilt.

Man är tydlig i jaktprovsreglerna med vad som är rastypiskt och vad hunden ska prestera! T.ex. skriver man att hunden ska spränga grupp med vildsvin när denna finner dessa. Tydligt och informativt. Det ger läsaren en tydligt bild av både rastypiskt beteende och vad den ska prestera!

Praktisk betydelse av ovan!

Ovan betyder INTE att allt från Tyskland är bra. För mina behov av en viltskarp, självständig, nervfast och modig sprängare är kanske 5% av den tyska populationen eller blodet (om det finns i något sånär koncentrerad form i Sverige) intressant. I dagsläget är ca 0% av det svenska blodet intressant. Så liten del av hundarna uppfyller mina krav!

Jag tror på att avla på jaktidioterna som arbetar ytterst närgånget på vildsvinen, de som avfångar och håller fast farligt skadat vilt. Nervfastheten måste finnas! Stressiga och veka individer går bort oavsett hur bra de jagar! Jag tror vi måste ha bättre provsystem, tydligare målbild och mer seriösa jägare bland uppfödarna! Framförallt tror jag vi måste ha en konstant ström av tyskt blod till den svenska populationen! Det är framgångsreceptet för rasen i Sverige!

Speak Your Mind

*